Platsens historia

Fornlämningar

Det finns inga kända fornlämningar inom planområdet, men om fornlämningar påträffas i samband med exploatering föreligger anmälningsplikt enligt kulturmiljölagen.

Kulturmiljövärden

Det finns en trädallé längs med Gersnäs allé, den gång- och cykelväg som löper utmed planområdets västra gräns. I övrigt finns inga kulturmiljövärden inom planområdet.

Naturvärden

Mark och vegetation

Den största delen av planområdet består av jordbruksmark, vall i träda. Parallellt med den östra plangränsen löper Lasstorpsdiket, som avvattnar en stor del av norra Katrineholm och leder dagvatten till sjön Näsnaren i nordväst. Längs med den västra plangränsen löper en björkallé med inslag av ek.

Planområdet sluttar österut med marknivåer omkring +42 meter i ett låglänt område vid Lasstorpsdiket. Den norra delen mot riksväg 52 och det nordvästra hörnet, ligger högst, cirka +45 meter som mest. En vall löper mot diket utefter riksväg 52. Den västra sidan av planen stiger långsamt mot norr. Den södra gränsen sluttar mot öster.

Inom planområdet har två naturinventeringar gjorts - en förenklad inventering av jordbruksmarken och en inventering av Lasstorpsdiket med slänter samt ett mindre dike längs med Gersnäs allé vid den västra plangränsen.

Den förenklade naturinventeringen av jordbruksmark inom planområdet utfördes av Katrineholms kommunekolog, "Koloniområde Gersnäs - förenklad naturinventering", 2024-06-11. Jordbruksmarken består av tidigare vallodling som inte har brukats på tre år. Skiftet ingick i ett arrende som nu är uppsagt.  

Området har spår av insådd av klöverväxter, och de arter som har observerats är vanligt förekommande. Exempel på kärlväxter som har hittats är smörblomma, johannesört, baldersbrå, humleblomster och rödklöver. Det finns inga åkerholmar eller odlingsrösen i området, och inte heller några naturvärden som inte är vanligt förekommande. Fjärilar som observerades vid inventeringen var violett blåvinge, kålfjäril och Aurorafjäril.

En naturinventering av Lasstorpsdiket samt allén och diket vid den västra plangränsen (Naturvärdesinventering NVI, Naturcentrum AB, 2024-11-15) har utförts i syfte att ta reda på vilka naturvärden som finns, samt bedöma huruvida dessa naturvärden medför att Lasstorpsdiket och det västra diket omfattas av strandskydd. Inventeringen utfördes med detaljeringsgrad medel och naturvärdesklass 1 till 4, och omfattade både vattenmiljö och dikenas slänter. Ett fältbesök ägde rum 24-09-25. 

Vid fältinventeringen genomfördes håvning i vattenmiljön i inventeringsområdets norra del.  Lasstorpsdiket med anslutande trädbård och buskmark identifierades som en naturvärdesbiotop som bedömdes uppnå påtagligt naturvärde - naturvärdesklass 3. Diket i väster bedömdes inte uppnå någon av de ingående naturvärdesklasserna. Då diket ursprungligen anlagts för att avleda vatten ifrån att rinna över den närbelägna åkermarken bedöms det omfattas av generellt biotopskydd.

Lasstorpsdiket rinner norrut under väg 52 och vidare nedströms där det når den östra delen av sjön Näsnaren. Diket är vattenförande året runt och hade vid fältbesöket ett vattendjup i mitten av fåran på cirka 0,45 meter och en bredd av cirka 4 meter. Sydväst om skolan blir vattendraget smalare med en bredd av cirka 2,5 meter. Ursprungligen har området sannolikt utgjorts av en våtmark med rännilar innan det dikades.

Botten utgörs av mjukbotten som domineras av lera. Vatten- och strandvegetationen domineras av bladvass och i kortare sträckor av bredkaveldun. Där träd kantar vattendraget och skuggar vattenmiljön finns partier med öppet vatten och glesare växtlighet, med gäddnate, igelknopp, svalting och skogssäv. På strandkanten förekommer flaskstarr, vasstarr och grenrör. I buskskiktet finns viden, brakved, druvfläder och sly av mestadels björk. Trädskiktet utgörs av björk, klibbal, rönn, asp, sälg och i söder även av skogsek. Vattendraget är fiskförande, vilket indikeras av förekomst av fiskande gråhäger, som noterades vid fältbesöket.

Bäver vistas periodvis i vattendraget och har genom gnagda lövträd bidragit med död ved inom inventeringsområdet och uppströms i vattendraget. Vattenmiljön och dess närområde bidrar till att underlätta spridning i landskapet för vatten- och landlevande organismer. Vattendraget bedöms uppnå påtagligt naturvärde baserat på dess karaktär, storlek, organismsamhälle, historik och ekologiska funktion samt indirekta betydelse för Natura 2000-området nedströms.

Biotopkvalitéer: Konnektivitet (land/vatten), kontinuitet, element.

Biotopvärden: Biotop med viss särskild ekologisk funktion, mellan bra och dåligt tillstånd.

Värdearter: Spår av bäver förekom på flera platser i biotopen vid fältinventeringen. Äldre bävergnag noterades omkring 250 meter söder om inventeringsområdets gräns samt i inventeringsområdets norra del. Förekomsten har registrerats på Artportalen 2024-11-15.

Artvärde: Förekomst av organismsamhällen med måttligt hög artdiversitet, i ett lokalt perspektiv eller viss artdiversitet i ett regionalt eller nationellt perspektiv. Sparsam-måttlig förekomst av värdearter med visst-påtagligt signalvärde.

Lasstorpsdiket bedöms ha förutsättningar för i synnerhet vissa arter av groddjur, såsom mindre vattensalamander och grodor samt kan utgöra ledlinje och födosöksmiljö för fladdermöss i landskapet. Förekomsten av fiskande gråhäger indikerar, tillsammans med observerad biotopkvalitet och artsammansättning vid håvning, ett måttligt värdefullt organismsamhälle i vattendraget.

Diket i den västra delen av planområdet är periodvis vattenförande och har sannolikt anlagts med syfte att avleda vatten från jordbruksmarken och den gamla vägbanan. Det avrinner till större delen söderut till en dagvattenbrunn, medan den övre delen avrinner norrut mot väg 52.

Sjön Näsnaren nedströms har pekats ut som Natura 2000-område, med fågeldirektivet och art- och habitatdirektivet som grund.

Diket i den västra delen av inventeringsområdet bedöms inte uppnå någon av de aktuella naturvärdesklasserna, och omfattas inte av generellt strandskydd. Däremot bedöms det omfattas av generellt biotopskydd.

Allén i den västra delen av planområdet är en dubbelsidig allé av vårtbjörk. I den centrala delen av allén står en grov och vidkronig skogsek med en omkrets på 273 cm. Eken bedöms vara äldre än 200 år och bedöms uppnå Naturvårdsverkets kriterier för särskilt skyddsvärde träd. Allén omfattas av generellt biotopskydd. En planbestämmelse har lagts till plankartan om att marklov krävs för att fälla skyddsvärda och biotopskyddade träd, och att försiktighetsåtgärder ska vidtas vid markarbeten intill dessa träd.

Vattenområden

Diken

Dagvattendiket Lasstorpsdiket, som avvattnar stora delar av norra Katrineholm, är beläget längs med planområdets östra gräns och har sitt utlopp i sjön Näsnaren i nordväst. Längs den västra gränsen finns ett mindre dike som avvattnar åkermark.

Strandskydd

Enligt den naturvärdesinventering som har gjorts i Lasstorpsdiket och dess slänter har naturvärdena bedömts vara tillräckligt höga för att diket ska omfattas av 100 meter strandskydd på båda sidor om vattendraget, räknat från respektive strandkant vid normalvattenstånd.

Den 15 maj 2025 beslutade regeringen om propositionen Lättnader i strandskyddet – ett första steg (2024/25:102). Enligt denna tas strandskyddet bort vid sjöar och vattendrag som har anlagts efter 1975. De nya reglerna träder i kraft den 1 juli 2025. Lasstorpsdiket i dess nuvarande sträckning anlades år 1989. Det tidigare diket, som låg cirka åtta meter från dagens sträckning, lades igen på grund av saneringsbehov kopplat till föroreningar från impregnerade sliprar och telefonstolpar, främst bestående av arsenik och kreosot. Mot bakgrund av detta gör kommunen bedömningen att nuvarande sträckning av Lasstorpsdiket är anlagt efter 1975, vilket styrks av bilagor från saneringen samt historiska ortofoton. Kommunen gör bedömningen att det eventuellt kan finnas en möjlighet att strandskyddet inte gäller för diket, i samband med en kommande lagändring. Strandskyddsfrågan hanteras därför utanför detaljplaneprocessen. Strandskyddet upphävs inte inom planområdet. Eventuell dispens kommer att sökas efter att detaljplanen har vunnit laga kraft.

Geoteknik

Geotekniska förhållanden, skredrisk och grundläggning

Geotekniska utredningar av området, "PM Geoteknik", Breccia Konsult AB, 2024-10-09, rev. A 2024-12-05, rev. B 2025-04-17, samt "Markteknisk undersökningsrapport geoteknik (MUR/Geo)", Breccia Konsult AB, 2024-10-09, har tagits fram i syfte att beskriva de geotekniska förhållandena inom detaljplaneområdet och utreda den planerade markanvändningens möjligheter och svårigheter. "PM Geoteknik" rev. B, daterad 25-04-17 har reviderats utifrån ändrade förutsättningar då den norra plangränsen har flyttats ca 25 meter längre söderut.

En kompletterande stabilitetsberäkning har gjorts som visar att väg 52s: stabilitet inte kommer att påverkas av en exploatering av planområdet.
Det medför att tidigare rekommenderade undersökningar och förslag till höjdsättning i den norra delen av planområdet inte längre är aktuella.

Utredningarna redovisar de geotekniska förhållandena i form av jordlagerföljd och geotekniska parametrar i jorden, samt grundläggnings-rekommendationer och eventuella andra geotekniska åtgärder som anses nödvändiga för att kunna bygga enligt planerad markanvändning för detaljplanen.

Planområdet domineras av sandig mulljord överst i jordlagerföljden, som sträcker sig ner till cirka 0,4 meter. Under mulljorden återfinns torrskorpelera i den västra delen av området, medan gyttjig lera påträffas i öster längs Lasstorpsdiket. Under den gyttjiga leran påträffas sulfidhaltig lera i väst. Lagret av sulfidhaltig lera är cirka 0,5 meter tjockt. Över hela området påträffas lera av siltig karaktär från cirka 1 meter under markytan och ner till cirka 4 meter. Den siltiga leran har inslag av sand. Under den siltiga leran påträffas grusig sand.

Grundvattennivån uppmättes vid två tillfällen och låg då på mellan 0,8 och 2 meter under befintlig markyta, vilket motsvarar nivåer på mellan +41,34 och +41,49.

Förekommande jordarter bedöms inte ge upphov till ras i eller omedelbart utanför detaljplaneområdet. Däremot förekommer risk för skred, vilket har utretts genom stabilitetsberäkningar i två sektioner över detaljplaneområdet.

Förekommande jordarter inom detaljplaneområdet är mycket sättningskänsliga, vilket innebär att all tillförd last kommer att ge upphov till sättningar. Inom områden med gyttja ligger rådande spänningar dessutom på gränsen till när så kallade krypsättningar uppstår, vilket ger ett extra sättningstillskott över tid. Något större spelrum tills när krypsättningar uppstår förekommer i den västra delen av koloniområdet. Utifrån en översiktlig beräkning skulle en last på 10 kPa (motsvarande en kolonistuga) ge upphov till centimeterstora sättningar i den västra delen av detaljplaneområdet och decimeterstora sättningar i den östra delen av detaljplaneområdet.

Geotekniska rekommendationer:

Gatu- och parkmark:
På grund av den sättningskänsliga marken måste höjdsättningen inom detaljplanen följa dagens marknivåer, om inte lägre marknivåer antas. I annat fall krävs vidare detaljerade geotekniska undersökningar i syfte att utreda på vilket sätt marken kan förstärkas på bästa sätt. Den lösa leran medför också bärighetsproblem. Mindre vägar som ska bära räddningsfordon och personbilar kommer troligtvis behöva förstärkas med exempelvis kross och eventuellt geonät. Dessa vägar måste dimensioneras i geoteknisk kategori 2 (GK2) på grund av den lösa gyttjans och lerans låga odränerade skjuvhållfasthet.

Kolonistugor:
Planerade kolonistugor som grundläggs på konventionellt sätt med enklare grundläggning, typ korta plintar på en lastfördelande platta direkt på markytan, kommer med tiden att sätta sig. Sättningarna kan bli relativt stora även för en låg last, särskilt i den östra delen av området där gyttja och en lösare lera undertill förekommer. En fördel med denna typ av grundläggning är att det är tämligen enkelt att justera eventuella sättningar.
En grundläggning med plintar medför dock att lasterna förs ner på en begränsad yta, vilket kan medföra bärighetsbrott på grund av de låga skjuvhållfastheterna i området. Av denna anledning bör kolonistugorna hänföras till geoteknisk kategori 2 (GK2) och dimensioneras enligt detta. I det fall kolonistugorna inte får sätta sig kan kompensationsgrundläggning krävas, så att den slutliga lastökningen blir netto noll, detta måste dock utredas ytterligare gentemot grundvattennivåerna i området.

Servicehus:
Planerat servicehus i området kommer behöva antingen kompensations- eller plint-/pålgrundläggas mot fast botten under gyttje- och lerlagren. Servicehuset hänförs till GK2 på grund av förekommande gyttjas och leras låga odränerade skjuvhållfasthet.

Upplag:
Plats för eventuella upplag och containerytor bör förläggas i västra delen av området där förekommande jordarter har något bättre geotekniska egenskaper än förekommande jordarter i östra delen av området. Plats för eventuella upplag och containerytor bör förstärkas på samma sätt som de mindre vägarna för räddningsfordon och personbilar för att inte erhålla bärighetsbrott. Likaså bör denna markförstärkning dimensioneras i geoteknisk kategori 2 (GK2).

VA-ledningar:
Eventuella VA-ledningar som ska ledas in på området kommer att utsättas för sättningar, vilket projekteringen av dessa ledningar måste ta hänsyn till. Självfallsledningar kan exempelvis vid anläggning behöva ges ett kraftigare fall än nödvändigt för att kompensera för framtida sättningar. Erfarenhetsmässigt genererar detta dock djupa schakter och ledningsförläggningar. Trycksatta ledningar är ett alternativ till självfallsledningar. Val av ledningstyp bör utredas av VA-projektör.

Bro:
En mindre gång- och cykelbro planeras över Lasstorpsdiket. Denna bro bör förutsättas kräva plint- eller pålgrundläggning ner till fast botten och hänförs till geoteknisk kategori 2 (GK2).

Dagvattenhantering:
De naturliga infiltrationsmöjligheterna inom detaljplaneområdet är dåliga på grund av täta jordarter och en redan idag relativt högt stående grundvattennivå. På grund av den låga hållfastheten i förekommande jordart lämpar sig inte öppna dagvattendammar med större djup. I det fall dagvattendammar önskar krävs vidare stabilitetsberäkningar för dammslänterna i detaljprojekteringsskedet.

Utifrån de geotekniska och hydrogeologiska förhållandena inom och strax utanför detaljplaneområdet bedöms att följande föreskrifter i planbestämmelser erfordras för att uppnå hälsa och säkerhet:

• Inom hela detaljplanerområdet måste höjdsättningen anpassas till dagens marknivåer för att inte ge upphov till sättningar. I annat fall krävs markförstärkning eller eventuellt kompensationsgrundläggning (om möjligt med hänsyn till höga grundvattennivåer).
  

Nedanstående förändringar och begränsningar ska ses som förslag:

• Ett alternativ i den östra delen av planområdet, där större sättningar är att förvänta, är att enbart planera för odlingslotter, i det fall större sättningar ej kan godtas för kolonistugor. Inom dessa typer av odlingslotter bedöms växthus och förråd, platser där vistelse är begränsad i tid, kunna uppföras. För att mer exakt bestämma utbredningen av gyttjan och den lösare leran undertill krävs kompletterande undersökningar.

• Plats för upplag och uppställningsplats för container bör begränsas till den västra delen av detaljplaneområdet.
  

 I detaljprojekteringsskede bedöms nedanstående punkter kräva kompletterande objektspecifika geotekniska undersökningar:

• När exakt placering av servicehuset är bestämt krävs en objektspecifik geoteknisk undersökning i syfte att bestämma mest lämpliga grundläggningsmetod.

• Anläggning av VA-ledningar kräver högst sannolikt kompletterande geotekniska undersökningar.

• I det fall dagvattendammar önskas krävs vidare stabilitetsberäkningar för dammslänterna.

Miljöteknik

En översiktlig miljöteknisk utredning har utförts, "Översiktlig miljöteknisk markundersökning", Breccia Konsult AB, 2024-09-27, i syfte att undersöka potentiell föroreningsspridning från Lasstorpsdiket samt göra en riskbedömning för människa och miljö.

Enligt Länsstyrelsens kartering över potentiellt förorenade områden, finns inga sådana objekt inom planområdet. Inga tidigare miljötekniska markundersökningar har utförts inom planområdet. För att avgöra om fastigheten är förorenad har de erhållna analysresultaten på jordprov jämförts med Naturvårdsverkets nivå för mindre än ringa föroreningsrisk (MRR) (Naturvårdsverket 2010), Naturvårdsverkets generella riktvärden för jord (Naturvårdsverket 2022) och gränsvärde för farligt avfall (FA) från Avfall Sverige (Avfall Sverige 2019). De generella riktvärdena är konservativt framräknade för att skydda boende och de som tillfälligt vistas eller arbetar på ett område samt djur, mikroorganismer, mark och grundvatten.

Skyddsobjekt på fastigheterna bedöms främst vara människor som kommer att besöka platsen tillfälligt och potentiellt odla på den. Exponeringsvägar bedöms vara intag oralt samt genom ätliga växter, hudkontakt med förorenad jord samt damning. Även yt- och grundvatten bedöms som skyddsobjekt på grund av närheten till recipienten Näsnaren. Känslig markanvändning (KM) innebär att markkvaliteten inte begränsar val av markanvändning.
Mark med halter under KM kan användas till bl.a. bostäder, skolor och förskolor, odling av grönsaker och grundvattenuttag. MKM är en förkortning av mindre känslig markanvändning och betyder att markkvaliteten begränsar valet av markanvändning till exempelvis hårdgjorda ytor, kontor, industrier och vägar. Utifrån att området utreds för att användas som koloniområde och därmed utgöra odlingsmark, bedöms riktvärdet för undersöknings-området vara de generella riktvärdena från Naturvårdsverket för känslig markanvändning (KM).

Fältarbete utfördes 24-09-05, med jordprovtagning i 6 separata punkter ner till 1,5 meter under markytan, och 2 grundvattenrör installerades i samband med jordprovtagningen.

Laboratorieresultaten visar att det inte förekommer några förhöjda halter över riktvärdet för KM i analyserade jordprov. Endast nivån för mindre än ringa föroreningsrisk (MRR) överskrids i jord för ämnena kadmium och bly. Jorden på området bedöms inte vara föremål för föroreningsspridning via översvämning av Lasstorpsdiket, detta då inga halter över riktvärdet för KM detekterats, varken i det översta jordlagret (ned till plogdjup) eller i jord som analyserats i nivå med grundvattenytan.

PFOS (PFAS7) har detekterats, både intill diket och i centrala undersökningsområdet, men halterna är långt under det gällande riktvärdet för KM. Eftersom samtliga uppmätta halter i jord underskrider riktvärdet för KM föreligger mycket låg risk för människors hälsa och miljön inom området.
I grundvattnet förekommer metaller där de högsta uppmätta halterna består av bly, aluminium, järn och mangan i mycket hög halt i punkt BR2406 och mangan i mycket hög halt i punkt BR2401 enligt SGU:s bedömningsgrunder för grundvatten. Livsmedelsverkets gräns för tjänlighet som dricksvatten går vid SGU:s ”mycket hög halt” för bly. PFAS7 detekterades i båda grundvattenrören (endast PFOS) men i halter underskridande aktuellt riktvärde (SGI 2015). Högst metallhalter detekterades i punkt BR2406, det vill säga närmst Lasstorpsdiket. Med undantag för mangan uppmättes metallhalterna till som högst måttlig halt i GV2401, medan mycket hög halt av bly, aluminium, järn och mangan uppmättes i BR2406. Mycket höga halter av framför allt bly samt skillnaden i uppmätta halter mellan rören tyder på lokal påverkan av förorening i grundvattnet intill Lasstorpsdiket (BR2406), samt att det inte sker någon större spridning av ämnet i bedömd nedströms riktning (BR2401). Grundvattnet bedöms påverkat av yttre/uppströms källa då förhöjda halter påträffades i vattnet närmast diket, men inte i lika stor utsträckning i bedömd nedströms punkt längst bort från diket. Då inga föroreningar har påvisats i jord, och planområdets vattenförsörjning kommer att ske via utbyggnad av det kommunala ledningsnätet, bedömer kommunen att risk för människors hälsa inte föreligger.

Markradon

Planområdet ligger inte inom risk- eller högriskområde för markradon enligt kommunens översiktliga kartering. Nya byggnader behöver därmed inte uppföras i radonsäkert utförande.

Gator och trafik

Planområdet kan nås från Näsnaregatan i söder, varifrån en gång- och cykelväg leder till Stensättersskolan öster om Lasstorpsdiket via en gc-bro.

Gång- och cykelvägar

Längs med planområdets västra gräns löper en grusad gång- och cykelväg, Gersnäs allé, som via en bro över väg 52 leder vidare ut till Cathrineholms gård och rekreationsområden vid Näsnaren. I planområdets södra del finns en gång- och cykelväg som leder från Näsnaregatan till en bro över Lasstorpsdiket och vidare till Stensättersskolan. Denna gång- och cykelväg förgrenar sig strax väster om diket, och leder söderut tills den mynnar ut i Nästorpsgatan i närheten av förskolan Guldregnet.

Kollektivtrafik

Stadsbusslinje 2 trafikerar hållplatsen Stensättersgatan, som är den busshållplats som ligger närmast planområdet, med ett avstånd på cirka 850 meter via Gernsäs allé.

Störningar

Buller

Väg 52 är belägen strax norr om koloniområdet, och trafiken genererar buller som påverkar planområdets norra område. I anslutning till den södra vägkanten finns en låg gräsbevuxen bullervall. Det finns inga rekommendationer med avseende på trafikbuller vid koloniområden, och inga bullerreducerande åtgärder planeras för området.

Risker

Marken inom planområdet består av gyttjelera med hög risk för sättningar, särskilt i den östra delen. Därför bör det i den östra delen av koloniområdet endast tillåtas förråd och växthus, medan det i den västra delen där markförhållandena är något bättre även kan tillåtas kolonistugor. Förbifarten (väg 52) är en primär farligt gods-led vilket enligt Länsstyrelsen i Södermanlands skrift "Vägledning farligt gods" från 2015 innebär att bebyggelse inom en 30 meter bred zon från vägkant är olämplig. Då avståndet mellan den norra plangränsen och väg 52 överstiger 30 meter, planeras inga byggnader inom denna zon.

Översvämningar

Några få av de kolonilotter som gränsar till naturmarken i öster kan vid skyfall översvämmas, då de gränsar till lågpunkter. Vid höjdsättning av kvartersmarken bör höjderna anpassas för att minimera risken för översvämning.