Koloniområdet
Inom planområdet planeras för cirka 40 - 50 kolonilotter, med varierande storlekar från minst 100 till högst 400 m2, varav de flesta föreslås bli 200 -300 m2. Planområdet är indelat i en västlig och en östlig del, där den västra delen får bebyggas med kolonistugor, växthus och förråd, medan den östra delen endast får bebyggas med växthus och förråd på grund av sämre markförhållanden med sättningskänsliga jordarter, se tidigare avsnitt om geotekniska förhållanden.
I den västra delen av koloniområdet får kolonilotter på 100-199 m2 bebyggas med högst två byggnader av typ växthus/förråd med en högsta total byggnadsarea om 20 m2, där varje enskild byggnad får ha en byggnadsarea på högst 10 m2. Högsta tillåten nockhöjd för förråd och växthus är 3 meter. Vidare får de större kolonilotterna (från 200 m2 och upp) i den västra delen bebyggas med en kolonistuga med en högsta tillåten byggnadsarea på 15 m2, samt högst två byggnader av typ förråd/växthus med en högsta tillåten byggnadsarea om 10 m2 vardera, med en sammanlagd byggnadsarea om högst 20 m2. Det ger en högsta tillåten byggnadsarea om 35 m2 per kolonilott. Högsta tillåtna nockhöjd för kolonistuga är 3,5 meter, och högsta tillåten nockhöjd för förråd och växthus är 3 meter.
I den östra delen av koloniområdet får kolonilotter i alla storlekar bebyggas med högst två byggnader av typ växthus/förråd med en högsta total byggnadsarea om 20 m2, där varje enskild byggnad får ha en byggnadsarea på högst 10 m2. Högsta tillåten nockhöjd är 3 meter.
Alla byggnader på kolonilotter ska placeras minst 1 meter från kolonilotts gräns. Plank får inte uppföras i kolonilotts gräns.
Servicebyggnaden, som bland annat ska innehålla toaletter och en samlingslokal, får en högsta tillåten byggnadsarea om 60 m2, och en högsta tillåten nockhöjd om 3,5 meter. Den får placeras högst 1,5 meter från kolonilotts gräns.
Planbestämmelser
KVARTERSMARK
L1 - Koloniområde
All kvartersmark inom planområdet omfattas av användningen Koloniområde, vilket avser kolonilotter samt tillhörande funktioner.
Marken får inte förses med byggnad
Prickmark har placerats i två huvudstråk genom området i öst-västlig respektive nord-sydlig riktning. Syftet är att reservera mark för områdesgator, ledningar, samt att göra området tillgängligt för räddningstjänstens fordon, fordon med handikapptillstånd samt enstaka fordon som vid behov ska kunna lasta och lossa.
Mark får inte förses med plank i kolonilotts gräns.
ö1 - Syftet är säkerställa att koloniområdet får en öppen karaktär.
Handikapparkering ska finnas
n1 - I korsningen mellan de två områdesgatorna finns prickmark (ej byggbar mark) dit handikapp-/korttidsparkering ska förläggas, totalt 2 platser. Parkeringen kan nyttjas av föreningens medlemmar vid lastning och lossning.
Vändplats ska finnas
n2 - Vändplats ska finnas i norr, i slutet på områdesgatan för räddningstjänstens bilar, för vilken den är dimensionerad.
Utformning
f1, f2, f3, f4, f5 -Högsta tillåtna storlek på byggnader finns för är att hålla bebyggelsen småskalig. Koloniområdet är främst är till för odling och ska inte kunna omvandlas till ett fritidshusområde. Kolonilotternas storlek regleras för att ett visst antal lotter ska kunna tillskapas i området, och för att lotterna inte ska kunna bli orimligt små eller stora i förhållande till syftet hobbyodling. Storlekarna har även anpassats efter önskemål hos koloniföreningens medlemmar.Diken ska finnas som leder dagvatten från kolonilotterna via ett större svackdike för att sedan mynna ut i Lasstorpsdiket.
Höjd på byggnadsverk
h1, h2, h3 - Högsta tillåtna nockhöjd finns för att hålla bebyggelsen småskalig.
Placering
p1, p2 - Placering av byggnader regleras för att skapa ett respektavstånd mellan bebyggelse på olika kolonilotter.
Markreservat för allmännyttiga ledningar
u1 - Ett u-område förläggs till den interna gatan som löper i nord-sydlig riktning genom planområdet, där el-, opto- och VA-ledningar anläggs.
Ändrad lovplikt
a1 - Bygglov krävs inte för att uppföra förråd eller växthus, eftersom de är mindre och enklare byggnader. Däremot krävs bygglov för att uppföra servicebyggnad och kolonistugor.
ALLMÄN PLATSMARK
PARK
Mark som gränsar till omgivande bostadsfastigheter i söder utformas som parkmark.
GC-VÄG
En ny gång- och cykelväg anläggs mellan Stensättersskolan och Gersnäs allé.
GATA1
En del av den befintliga gång- och cykelvägen i planområdets södra del breddas och omvandlas till en lokalgata.
NATUR
dike1 - Dagvattendiken ska anläggas som renar och fördröjer dagvatten från koloniområdet och leder det vidare till Lasstorpsdiket.
Ändrad lovplikt
a2 - Marklov krävs för fällning av biotopskyddade och skyddsvärda träd. Vid åtgärder som riskerar att skada sådana träd eller deras rotsystem ska försiktighetsåtgärder vidtas inom en radie av 15 gånger trädets stamdiameter.
Gator
Planområdet kommer att delas i mitten av en 3,5 meter bred områdesgata i nord-sydlig riktning som angörs från den befintliga gång- och cykelväg i söder som förbinder Stensättersskolan med Näsnaregatan och Gersnäs allé. Den del av gång- och cykelvägen som leder från Näsnaregatan till koloniområdets entré i söder kommer att breddas till 4,5 meter och omvandlas till lokalgata. Områdesgatan genom planområdet har dimensionerats för att Räddningstjänsten ska kunna köra in i området och få ett maximalt avstånd på 50 meter till alla kolonilotter i händelse av olycka eller brand.
I planområdets norra del ska en vändplats anläggas med 22 meters radie, som är dimensionerad för räddningstjänstens längsta bilar.
Gång- och cykelvägar
Längs med planområdets västra gräns löper en grusad gång- och cykelväg, Gersnäs allé, som via en bro över väg 52 leder vidare ut till Cathrineholms gård och rekreationsområden vid Näsnaren. I planområdets södra del finns en gång- och cykelväg som leder från Näsnaregatan till en bro över Lasstorpsdiket och vidare till Stensättersskolan. Denna gång- och cykelväg förgrenar sig strax väster om diket, och leder söderut tills den mynnar ut i Nästorpsgatan i närheten av förskolan Guldregnet.
En ny gång- och cykelväg i öst-västlig riktning kommer att anläggas som leder från Gersnäs allé, genom planområdet, och vidare via en ny gång- och cykelbro över Lasstorpdiket till baksidan av Stensättersskolan. Den nya gång- och cykelvägen och bron får en bredd på 3,5 meter.
Kollektivtrafik
Stadsbusslinje 2 trafikerar hållplatsen Stensättersgatan, som är den busshållplats som ligger närmast planområdet, med ett avstånd på ca 850 meter via Gernsäs allé.
Parkering
Parkering för koloniområdet kommer främst att ske på den västra sidan av Stensättersskolan på dess befintliga parkeringsplats, som samutnyttjas med skolans personal och besökare. Det finns utrymme för att bygga ut skolans parkeringsytor om behov uppstår. Från parkeringsplatsen tar man sig via en ny gc-bro över Lasstorpsdiket till koloniområdet. En mindre handikapparkering med två parkeringsplatser som även kan användas som korttidsparkering för lossning och lastning kommer att finnas centralt i planområdet, med infart från Näsnaregatan.
Naturmiljö
Kolonilottsområdet kommer till stor del att omges av naturmark. Söder om kolonilotterna kan med fördel vegetation, förslagsvis buskar, planteras i syfte att skapa en visuell avskärmning mellan koloniområdet och den närmaste bostadsbebyggelsen. Längs med den västra plangränsen bibehålls naturmarken med diket och alléträden längs med Gersnäs allé. Naturmarken mellan koloniområdet och Lasstorpsdiket (15 - 23 meters bredd) säkerställer fri passage för allmänheten och bevarar goda livsvillkor för djur- och växtlivet även efter att koloniområdet har anlagts. Denna del omfattar två lågpunkter som vid skyfall kan fungera som platser för fördröjning av dagvatten.
Diken
Inom koloniområdet kommer 1 meter breda svackdiken att anläggas mellan kolonilotterna i öst-västlig riktning som leder till ett 2 meter brett svackdike i gränsen mellan kvartersmark och allmän platsmark. Därifrån leds dagvattnet vidare till Lasstorpsdiket via två diken norr respektive söder om den planerade gc-vägen som ska leda över Lasstorpsdiket till Stensättersskolan. För detaljerad beskrivning, se avsnitt om dagvatten.
Lokaliseringsprövning
Planområdet har valts som den mest lämpliga platsen för ett nytt koloniområde efter en lokaliseringsprövning, där man tittade på olika platser på Norr som tänkbara alternativ. Det aktuella planområdet på Gersnäs har i kommunens Masterplan för Norr från 2018 pekats ut som en lämplig plats för ett koloniområde. När en plats skulle väljas ut för ett nytt koloniområde fanns följande parametrar med:
Markägoförhållanden, naturvärden, översvämningsrisk samt markanvändning.
Kartan ovan visar en översiktlig naturvärdeskartering för Katrineholms tätort. Rosa = Högt naturvärde, Orange = påtagligt naturvärde, Gult = visst naturvärde, Grönt = lågt naturvärde, Grått = Okänt naturvärde
Kartan ovan visar Framtidsplan 2050 som vann laga kraft 2025-01-14 samt de grönområden som ingick i en lokaliseringsprövning för ett nytt koloniområde på Norr.
Område 1: Kommunägd mark, skogsmark, högt/påtagligt naturvärde. Utgår pga naturvärden.
Område 2: Kommunägd mark, skogsmark, lågt naturvärde, dike centralt genom området, översvämningsrisk, eventuellt strandskyddat område. Utgår pga översvämningsrisk och dikets läge i området.
Område 3: Kommunägd mark, jordbruksmark utan särskilda naturvärden, skogsmark med visst naturvärde, eventuellt strandskydd pga Lasstorpsdiket. Utpekat som möjlig placering av nytt koloniområde i Masterplan för Norr. Jordbruksmarken valdes ut som den lämpligaste platsen för ett nytt koloniområde, skogsmarken mindre lämplig pga naturvärden.
Område 4: Kommunägd mark, skogsmark, lågt naturvärde, eventuellt strandskydd pga Lasstorps-diket, redan kända mycket dåliga markförhållanden, översvämingsrisk. Utgår pga dåliga markförhållanden och översvämningsrisk.
Område 5: Kommunägd mark, lågt naturvärde, dike skär genom området, översvämningsrisk, eventuellt strandskyddat område. Utgår pga översvämningsrisk.
Område 6: Kommunägd mark, skogsmark, påtagligt naturvärde, rekreationsområde med motionsspår. Valdes bort pga naturvärden samt rekreationsvärden.
Område 7: Kommunägd mark, skogsmark/gräsmark, lågt naturvärde, utpekat i Masterplan Norr som plats för en framtida trafikkoppling mellan Stockholmsvägen och Lasstorpsområdet. Utgår pga trafikkoppling Lasstorp-Stockholmsvägen.
I Masterplan Norra stadsdelen, 2018-12-19, pekades aktuellt planområde för koloniområde Gersnäs ut som lämpligt för etablering av ett nytt koloniområde. Masterplan Norra stadsdelen är ett inriktningsdokument vars syfte är att ta ett helhetsgrepp kring planering kring utveckling av bland annat stadsmiljön, bostadsbyggande, förskolor och skolor, omsorg, kultur- och fritidsliv på Norr. I Masterplan Norra stadsdelen står följande:
"En ny vattenpark och rekreationsområde planeras längs med Lasstorpsdiket där dagvattnet kan utnyttjas som rekreation till parken. Parken ska kopplas ihop med natur/friluftsområdet nordväst om riksvägen. Grönområden och skogar som inte markerats på kartan ska bevaras."
"Idag ligger Lasstorps koloniområde inom utpekat grönområde. Diskussioner har förts om att eventuellt flytta koloniområdet till ett bättre läge med bättre mark. Två ytor har föreslagits för omlokalisering om det skulle bli aktuellt."
Kartan ovan redovisar föreslagna gröna stråk i Masterplan för Norr. I öster syns Lasstorps koloniområde, i mitten och längst i norr finns föregna placeringarsla för ett nytt koloniområde. Grönområden och skogar som inte har markerats på kartan ska bevaras enligt Masterplan för Norr.
Mark som tas i anspråk för bebyggelse ska vara tillgängliga om det inte är obefogat med hänsyn till terrängen. Koloniområdet bör utformas så att så stor del som möjligt är tillgänglig även för funktionshindrade barn och vuxna. Såväl fysiska som psykiska funktionshinder är viktiga att beakta i utformningen.
Vatten och avlopp
Planområdet ligger utanför befintligt verksamhetsområde. VA-ledning kommer att anläggas som ska försörja servicehuset samt bevattningsposter utmed huvudstråket i koloniområdet. Förbindelsepunkt kommer enligt SVAAB att anläggas i ett senare skede.
Dagvatten
En dagvattenutredning har tagits fram för planområdet, "Dagvattenutredning Koloniområde Gersnäs", Systra AB, 2024-08-30. Utredningens syfte är att beräkna mängden dagvatten och föroreningshalter i dagvatten som genereras inom planområdet före och efter en exploatering, samt att föreslå dagvattenlösningar för omhändertagande av dagvatten inom planområdet som säkerställer att recipienten Näsnarens kemiska och ekologiska status inte försämras. Översvämningsrisk från Lasstorpsdiket samt förslag på lösningar för att förhindra översvämningar av byggnader inom området såsom exempelvis skyddsavstånd från diket har också utretts.
Dagvattensystemet utformas enligt kommunens styrdokument och dimensioneras enligt Svenskt Vattens publikationer. Beräkningar av föroreningar är utförda enligt StormTac. Beräknade flöden före respektive efter exploatering samt föroreningsberäkningar före respektive efter exploatering framgår av utredningen.
Dagvattenflödet från det framtida exploaterade området är beräknat med klimatfaktor 1,25. Föreslagna dagvattenlösningar är dimensionerade för att möta såväl renings- som fördröjningskrav ställda av Katrineholms kommun. För att möta fördröjningskrav beräknas flöden enligt Svenskt vatten P110 för återkomsttid 10 år. Befintlig situation jämförs med framtida förhållanden för att säkra att flöden ut från detaljplaneområdet inte ökar. Regnets varaktighet baseras på rinntiden inom planområdet.
Tabellen oven redovisar framtida markanvändning och flöden inom planområdet. Tabell Systra AB.
Tabellen ovan redovisar befintliga och framtida flöden efter en exploatering av planområdet. Tabell Systra AB.
Inom koloniområdet ska dagvatten hanteras på respektive fastighet före avledning till omkringliggande naturmark, så kallad lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD). Vatten ska avledas från kolonilotter via en meter breda gräsdiken som löper i öst-västlig riktning mellan koloni-lotterna och mynna ut i ett två meter brett svackdike som löper längs med hela kvartersmarkens östra gräns. Därifrån leds dagvatten vidare via en meter breda gräsdiken och lågpunkter till Lasstorpsdiket. Dikena föreslås få ett djup på 40 cm, och det totala fördröjningsbehovet beräknas vara 186 m3. För att beräkna fördröjningsbehovet sätts ett utflöde från planområdet till ett befintligt 10-årsregn. Fördröjningsvolym beräknas sedan utifrån att framtida flöde för ett 10-årsregn inte ska överstiga befintligt flöde. Beräknad fördröjningsvolym utgår alltså från att dagvattenvolymer inte ska öka efter en exploatering. Dagvattenåtgärder ska utföras för att säkra adekvat fördröjning och rening.
Tabellen ovan redovisar beräknad fördröjningsvolym. Bild Systra AB.
Tabellen ovan redovisar hur olika dagvattenanläggningar uppfyller fördröjningsbehoven. Bild Systra AB.
Tidigare skyfallsmodellering (DHI 2018) samt kapacitetsbedömning av Lasstorpsdiket (Sweco 2020) ligger till grund för bedömning att översvämning i Lasstorpsdiket riskerar att påverka planerad bebyggelse. Viss påverkan riskerar att ske på planerad bebyggelse som hamnar i befintliga lågpunkter, men detta kan avhjälpas genom anpassad höjdsättning av marken. Förslag är att nyttja planerat svackdike samt jobba med marknivåerna närmast Lasstorpsdiket.
Kartan ovan redovisar befintliga rinnvägar inom planområdet sam lågpunkter. Bild Systra AB.
Tabellen ovan visar föroreningshalter för befintlig och framtida situation utan rening och med rening i föreslagna dagvattenanläggningar. Fetmarkerade celler visar halter som överskrider tillämpade riktvärden i utsläppspunkt. Gråmarkerade celler överskrider befintliga halter. Tabell Systra AB.
Tabellen ovan visar föroreningsmängder för befintlig och framtida situation utan rening och med rening i föreslagna dagvattenanläggningar. Gråmarkerade celler överskrider befintliga mängder. Tabell Systra AB.
Föroreningshalterna av samtliga undersökta förorenande ämnen minskar jämfört med i dagsläget. Halterna underskrider även de riktvärden för dagvatten som används i dagvattenutredningen. Verksamheten i sig släpper inte ut föroreningar. Eventuella föroreningar kan transporteras till Näsnaren via Lasstorpsdiket i form av regn eller snö. Merparten av dessa föroreningar fastläggs i dagvattensystemet innan de når sjön. De planerade åtgärderna bedöms inte försämra sjöns ekologiska status eller kemiska ytvattenstatus eller äventyra möjligheten att uppnå God status i framtiden.
Vid höjdsättning av byggnader bör, i den mån det går, marken falla från fasadliv på minst 1:20 i cirka 3 meter för att säkerställa avledning från husen och säkra mot översvämning. Färdigt golv på ny bebyggelse bör vara minst 0,3 meter över marknivån vid förbindelsepunkt, och gatan rekommenderas att ligga cirka 0,5 meter lägre än husens golvnivå. Detta för att säkerställa en god avledning av dag- och dränvatten samt spillvatten med självfall. Med denna utformning kan vatten avledas ytligt vid skyfallsliknande regn där dagvattensystemets kapacitet överskrids. Höjdsättning av planområdet kommer att ske i samband med projektering.
Katrineholms kommun bekostar och anlägger dagvattenanläggningar inom planområdet samt ansvarar för deras skötsel. En skötselplan ska tas fram innan dagvattenanläggningar tas i bruk.
Bilden ovan visar föreslagna dagvattenlösningar. Gröna linjer redovisar en meter breda diken som leder dagvatten från kolonilotterna till ett 2 meter brett dike i den östra kanten av koloniområdet, redovisat i gult. Därifrån leds vattnet vidare till Lasstorpsdiket. Bild Systra AB.
El
El kommer att finnas i servicehuset. En anslutningspunkt finns i Näsnaregatan.
Vatten och avlopp
Planområdet är beläget utanför befintligt verksamhetsområde. VA-ledning kommer att anläggas till servicehuset, och bevattningsposter kommer att anläggas.
Brandvatten
Det kommer inte att anläggas brandposter inom planområdet. Vid brand bedöms räddningstjänstens tankbilar vara tillräckliga.
Fjärrvärme
Koloniområdet kommer inte att anslutas till fjärrvärme.
Bredband
Fiber kommer inte att anläggas inom planområdet.
Tele
Teleledning kommer inte att anläggas inom planområdet.
Avfall
Sopkärl för koloniområdet kommer att placeras på Stensätterskolans område. Plats för kompostering kan anordnas i planområdets västra del, inom samma område som servicehuset.